Turistguide i Tibet - Ett utsatt yrke



De tibetanska turistguiderna har en utsatt position och på senare tid har reglerna och övervakningen skärpts. Många guider har fått sin utbildning i skolor som drivs av den tibetanska exilregeringen i Indien och dessa återvändare ses med stor misstänksamhet. Myndigheterna undersöker guidernas personliga bakgrund och i juli 2000 fick 29 guider från Shigatse Prefecture Tourist Travel Agency sparken. Samtliga hade utbildats i Indien. Tibetanska turistguider måste visa upp betyg från en kinesisk eller tibetansk skola och klara ett politiskt test. Om vintrarna måste guiderna delta i två månaders politisk undervisning. Den som uppfyller alla krav kan få guidelicens och den kostar enligt uppgift 1500 yuan per år.

Många guider är starkt politiskt medvetna och upplever det som mycket frustrerande att inte få tala fritt med turisterna. Det händer att de tar risken att berätta om den verkliga situationen i Tibet trots att det är förbjudet och de är väl medvetna om att de riskerar att förlora sina jobb eller i värsta fall hamna i fängelse. Ifrågasätt inte vad din tibetanska guide säger på offentliga platser som kan vara övervakade och om din guide berättar något i förtroende bör du vara diskret med informationen. Guiden har ansvar för att turisterna i gruppen följer de uppsatta reglerna, så respektera de anvisningar som ges och försätt inte din guide i svårigheter.

De regler som turistguiderna måste följa sammanfattas i tretton punkter:

Regler för turistguider - Order från ”TAR:s” internationella turistservice

1. Ingen utländsk turist får fotografera kapell/tempel i klostren.

2. Inga utlänningar får ta bilder av tiggare och fattiga människor i Tibet.

3. Ingen guide får diskutera Tibetfrågan eller aktiviteter för Tibet i andra länder med turisterna.

4. Varken guider eller turister får förevisa eller distribuera bilder av Dalai Lama till lokalbefolkningen.

5. Ingen får diskutera händelser från Kulturrevolutionen i Tibet.

6. Ingen får hålla tal eller lyssna på skadliga tal som kritiserar Kina.

7. Även om det är tillåtet att lämna historiska redogörelser om de första tretton Dalai Lamorna, är ingen tillåten att diskutera den fjortonde Dalai Lamas levnadshistoria.

8. Ingen får berätta vad som faktiskt står inristat i pelaren framför Potala och Tsuklakhang. Att tala om historiska fakta om Tibets självständighet är förbjudet enligt reglerna, alla måste acceptera Tibet som en obestridlig och integrerad del av Kina.

9. Ingen får tala om politiska fångar och fängelser, eller visa var fängelserna ligger.

10. Ingen får visa var militärförläggningar ligger eller diskutera militärmaktens styrka.

11. Ingen får förklara tibetanernas utarmade situation och massförflyttningen av kineser till Tibet.

12. Ingen får diskutera avskogning, gruvdrift, jakt eller torrläggningen av dammar och sjöar i Tibet.

13. Ingen får guida turister utan tillstånd från de kinesiska myndigheterna, vidare får ingen guide visa eller föra turister till förbjudna områden.





Källa: Enforcing Loyalty, Annual Report 2000, Tibetan Centre for Human Rights and Democracy



Publicerad i Tidskriften Tibet nr 4/2001